I begynnelsen, d v s under senare delen av 1700-talet, torde ingen mera fast bebyggelse ha funnits i och omkring nuvarande Staggträsk by. Emellertid finns vissa tecken på mera tillfälliga boplatser som återspeglar sig benämningar på platser som Kåtaudden i Hemsjön och som ett inristat årtal från senare delen av 1600-talet på den nedre delen av en liten timring från den tidigare Stagglifäboden. Byn omfattas i stort av området kring Hemsjön/Trindstaggträsket, västra delen av Långstaggträsket, Lillträsket och Lill-Sobbträsket och avgränsas i norr av Ahaberget och i söder av Staggträskliden söder om Långstaggträsket. I väster gränsar Staggträsk mot byaområdena för Aha (tidigare Skakkträsk) och i öster mot Gargnäs. Platsen för den nuvarande byn var ursprungligen en fäbod på kronans mark och tillhörde Nils Mårtensson (1773-1793) och hans son Mårten Nilssons (1766-1826) hemman i Gargnäs.
Staggträsk insynades den 25 oktober 1804 för att därefter bli formellt skattebelagt som hemman 1820. Det insynade och skattebelagda hemmanet övertogs av Mårten Nilssons son, Johan Mårtensson, och som tilltalades ”Jonte” (1799-1876), och som då troligtvis också vid dryga 20 årsåldern etablerade sig som den förste bofaste nybyggaren och ägaren till stamhemmanet, som är nuvarande Staggträsk by. I Jontes äktenskap med Eva Margareta Johansdotter (1805-1882) från Sorseleholmen föddes fem barn (2 pojkar och 3 flickor).